Ipred
Det är inte tillåtet att registrera IP-nummer. Det står klart sedan regeringsrätten inte ger Antipiratbyrån prövningstillstånd i frågan. Domen innebär att Ipred-lagen nu i princip blir tandlös.
Beslutet från regeringsrätten betyder att Antipiratbyrån nu inte har några lagliga medel att spåra misstänkta fildelare genom att samla in IP-nummer från deras datorer.
Det var i juni 2005 som Datainspektionen för första gången meddelade att Antipiratbyråns övervakning av fildelare bröt mot personuppgiftslagen, PUL.
Eftersom insamlandet av IP-nummer var en förutsättning för att kunna peka ut enskilda fildelare överklagade Antipiratbyrån beslutet till länsrätten och sedan till kammarrätten.
Båda instanserna ansåg dock att insamling av IP-adresser stred mot personuppgiftslagen varför Antipiratbyårn gick vidare till regeringsrätten. Men där blev det stopp.
Regeringsrrätten beslutar nu att frågan inte ska tas upp av rätten och att tidigare domar i kammarrätten och länsrätten står fast. Detta innebär att datainspektionens beslut står fast och att Antipiratbyråns metoder för att sätta fast fildelar genom att registrera deras IP-nummer strider mot personuppgiftslagen eftersom dessa nummer kan härledas till en fysisk person.
"Enligt personuppgiftlagen är det förbjudet för andra än myndigheter att registrera brottsuppgifter",
skrev datainspektionen den 10 juni 2005.
Regeringsrättens beslut är ett hårt slag mot Antipiratbyrån som nu måste sluta att samla in och registrera IP-nummer. Något som är en förutsättning för att den omstridda Ipredlagen ska kunna fungera. Antipiratbyrån har hävdat att IP-adresser inte kan anses som personuppgifter, trots att adresserna används för att identifiera enskilda personer. Antipiratbyråns jurist Henrik Pontén är på semester och vill inte kommentera domen. I samband med Datainspektionens första beslut 2005 sade han såhär om sin organisations registrering av ip-nummer: - Ska vi ha en chans att värna om upphovsrätten så måste vi göra det här.
Beslutet från regeringsrätten betyder att Antipiratbyrån nu inte har några lagliga medel att spåra misstänkta fildelare genom att samla in IP-nummer från deras datorer.
Det var i juni 2005 som Datainspektionen för första gången meddelade att Antipiratbyråns övervakning av fildelare bröt mot personuppgiftslagen, PUL.
Eftersom insamlandet av IP-nummer var en förutsättning för att kunna peka ut enskilda fildelare överklagade Antipiratbyrån beslutet till länsrätten och sedan till kammarrätten.
Båda instanserna ansåg dock att insamling av IP-adresser stred mot personuppgiftslagen varför Antipiratbyårn gick vidare till regeringsrätten. Men där blev det stopp.
Regeringsrrätten beslutar nu att frågan inte ska tas upp av rätten och att tidigare domar i kammarrätten och länsrätten står fast. Detta innebär att datainspektionens beslut står fast och att Antipiratbyråns metoder för att sätta fast fildelar genom att registrera deras IP-nummer strider mot personuppgiftslagen eftersom dessa nummer kan härledas till en fysisk person.
"Enligt personuppgiftlagen är det förbjudet för andra än myndigheter att registrera brottsuppgifter",
skrev datainspektionen den 10 juni 2005.
Regeringsrättens beslut är ett hårt slag mot Antipiratbyrån som nu måste sluta att samla in och registrera IP-nummer. Något som är en förutsättning för att den omstridda Ipredlagen ska kunna fungera. Antipiratbyrån har hävdat att IP-adresser inte kan anses som personuppgifter, trots att adresserna används för att identifiera enskilda personer. Antipiratbyråns jurist Henrik Pontén är på semester och vill inte kommentera domen. I samband med Datainspektionens första beslut 2005 sade han såhär om sin organisations registrering av ip-nummer: - Ska vi ha en chans att värna om upphovsrätten så måste vi göra det här.
Kommentarer
Trackback
