arthur

Jag har en facebook. Det rockar inte alltid så hårt.

"Idag är Johan Jätteargs födelsedag. Skriv något i hans logg!"

GrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattis
GrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattis
GrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattis
GrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattis
GrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattis
GrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattis
GrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattis
GrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattis
GrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattisGrattis

Tack, herr folk jag knappt träffat mer 'än som hastigast på böcks.
Tack kille som gick under mig i högstadiet.
Tack flicka, vet inte vem du är.

Snällt att ni kommer ihåg mig!

Eller vänta, det gör ni ju inte. Ni har ju inte ens mitt nummer.
Gör mig lite illamående faktiskt. Varför ska man säga grattis på den stora
dagen, till någon man inte är säker på vem det är?
Ett grattis borde vara något man menar. Inte något man gör för att det står
på din favorit/startsida. Ett sms, ett samtal, ett besök eller ett jävla brev.
Inte så svårt.

Plus att man slipper folks skit i ens logg.

Hoppas du får mycket tårta.

Och folk frågar varför jag är arg.