arthur

Ett barn klätrar i träd med hjälm. Ramlar ner och fastnar med hjälmen i ett träd. Död.

Detta är sjukt tråkigt och tragiskt, ja, det  tycker jag.

Det som dock är spännande i detta är att det är någons fel.
Man kan fråga sig vems fel det är?

Förskolepedagoger?
Rektorn?
Sociala?
Föräldrar?
Barnet?

Förskolelärare/pedagoger? Jag har pratkiserat på ett dagis. Vi hade 13 ungar. Det kändes som 1300.
Det var stressigt att hålla reda på alla, speciellt ute.
Hjälmar bör undvikas utomhus, det är ganska logiskt. (Om barnen inte åker pulka, skidor eller är små och det är halt ute.)

Rektorn var nog inte med. Men om han/hon hade varit det, så tror jag inte att en till bland 100.000 ungar skulle göra skilldnad. (Om man räknar med att en unge är fem hundra.)

Sociala... Ha! Jo, sen när började dom bry sig om barnens vanor och olika faror i träd? Dock inte deras fel. Inte direkt iallafall.

Föräldrar har ett ansvar ja. Men dom har också en plikt att jobba, så att barnen och familjen kan få mat. Dom hinner inte alltid ta hand om sina barn, olyckligtvis. Därav dagis.

Barnet? Träd är roligt, hjälmar ett tvång. Alla har vi varit barn. (Även om de som läser min blogg kanske fortfarande är det, speciellt när dom dricker.)

Det jag menar med allt detta är att ett barn har dött. Tråkigt ja, men varför ska vi hitta boven i dramat?
Jag är rätt säker på att alla inblandade är rätt illa däran ändå. Och om man ska skylla på någon, varför inte skylla det på nazister/terrorister/fästingar/hundar/vargar/usa/Magnus Betnér?

Saker sker, ofta. Hela tiden.
Dåliga saker sker dom med.